Brunna Hellriders under luppen

Nu ska ni läsare (om det nu finns några till den här bloggen) äntligen får höra sanningen från Mallorca då jag, Fredrik, har fått äran att skriva ett gästinlägg i bloggen.

Igår tog gruppen en välbehövlig återhämtningsdag. Själv blev jag rastlös efter några timmar i sängen och stack ut och sprang en runda följt av ett simpass i hotellets pool. Många voltvändningar blev det då poolen är endast 10 meter. Olle öppnade ögonlocken strax innan det var dags för gruppen att göra entré på stadens gator. Efter att ha irrat runt på stan hittade vi tillsist en restaurang vi kände oss bekväma med. Till alla gästers förvåning skötte en tysk äldre herre underhållningen. Han konverserade med alla gäster inklusive oss (Matte såg måttligt road ut), skötte musiken samt dansade tango med damerna. 2009 kunde inte ha fått ett bättre avslut! När vi hade avnjutit en utsökt middag och det började närma sig midnatt var det dags bege sig hemåt. Det var som att plötsligt befinna sig i operation desertstorm. Det blåste stormvindar, sanden ven om öronen, raketerna flög helt okontrollerat i luften. Matte och Olle flydde för sina liv mot hotellet. Mange och jag hade svårt att hålla jämna steg med dem och hamnade lite på efterkälke då plötsligt en spanjor kastade en bomb framför våra fötter och vi tvingades kasta oss i skydd. Som tur är klarade vi att ta oss oskadda fysisk till vårat hotellrum. De psykiska skadorna kommer alltid att finnas kvar. När vi vaknade upp på årets första dag blåste det fortfarande ordentligt men det stoppade oss inte från att ta årets första cykeltur. Återhämtningsdagen hade gjort Mange gott och han såg mycket piggare ut. Undra hur länge han klarar av att hålla fasaden uppe? Olle och Mange turades om att försöka köra slut på mig i backarna. Än så länge har de inte lyckats men kollapsen kommer allt närmare. Matte var betydligt segare uppför men utför är han en jäkel ska ni veta. Det är som han blir ett med cykeln och behärskar den till fullo i kurvorna. Det blev blygsamma 8 mil med ett rullsnitt på dryga 23 km/h så ni förstår säkert att det var ganska tuffa förhållanden, mycket vind och många höjdmeter. Imorgon väntar en monstertur på ca 24 mil då vi ska försöka ta oss så längt österut som möjligt. För att klara detta har vi bestämt oss för att tillfälligt gräva ner stridsyxorna och glömma allt gammalt groll mellan team Brunna Hellriders och Stockholm City Triathlon och alliera oss för att gemensamt ta oss ann uppgiften. Ikväll väntar många teambuldingövningar om detta ska lyckas. Nedan följer några härliga bilder så att ni läsare själva kan skaffa er en uppfattning om läget här nere.

Mange är så trött efter en dags cyklande så att han inte ens orkar bära korgen

Matte njuter av att äntligen nått toppen

Mange i ett apatiskt tillstånd Vem har sagt att man inte kan vara sexig i cykelutrustning

Ett dimmigt nyårsfirande med Brunna Hellriders Olle förenar nytta med nöje Blåste det idag eller Matte testar krafterna i Galileastigningen

Fredrik "Bergakungen" Robertsson

Gästbloggare