fredag, juli 30, 2010

Intervaller i Väsjöbacken

Det har inte blivit så mycket cykling sedan 100-milaren för två veckor sedan. Hälsenan som jag hade problem med har behövt en del vila. Förra helgen provade jag att köra en kort (5 mil) runda racer, kände av hälsenan lite grann mot slutet. I onsdags körde jag ett kort (45 min) pass mtb utan att känna av något. I dag blev det 4 hårda intervaller uppför baksidan av Väsjöbacken. Det går en liten grusväg upp till toppen. Det tog någonstans mellan 3,5-4 minuter per intervall. Under andra halvan av alla intervaller låg jag på 95% av maxpuls. Ett bra konditionspass med andra ord. Nu ska jag öka på träningsmängden så jag kommer väl förberedd för 60-milaren från Täby 28 augusti. Funderar på att köra en nattrunda runt halva mälaren (cirka 20 mil), även kallad flickvarvet, helgen innan för att få ett bra test av hälsenan. Ska du med?

/Mattias

onsdag, juli 21, 2010

Några steg närmare Paris-Brest-Paris

I juli har jag bland annat roat mig med att göra min debut i brevetsammanhang. Först ut var Fredrikshofs 60-milare från Täby 3 juli. Efter det stod Örebros 100-milare 15 juli på tur. Tanken med dessa lopp har varit att testa mig själv och se hur min kropp reagerar på lite längre cykelturer. I bakhuvudet finns också en tanke om att köra Paris-Brest-Paris nästa år, ett lopp som bara går var fjärde år och anses som långcyklingens OS. Drygt 120 mils cykling med mycket småbackar. Det finns en risk att det kommer finnas fler som vill köra än det finns platser. Därför kan det man cyklar redan i år få betydelse när det är dags att anmäla sig nästa år. Där rankas de som cyklat 100-milare högst. Här går det att läsa mer om detta http://www.randonneurs.se/pbp2011/pbp2011info.htm 60-milaren var en riktig pina. Det var riktigt varmt. Runt 28-30 grader i skuggan. Det blev mer en kamp mot värmen än cykling. Hade väldigt svårt att få ut någon kraft i benen när kroppen hade fullt upp med att hålla nere kroppstemperaturen. När kvällen kom och tempen sjönk började kroppen fungera någorlunda och det gick att hålla skaplig fart genom natten. Jag gjorde sällskap med en rutinerad långcyklist, Niklas Wennberg, i drygt 50 av de 60 milen. Efter dryga 30 timmars cykling var vi äntligen i mål. Av dessa var cirka 6 timmar paustid. 100-milaren från Örebro var upplagd i tre dagsetapper på 35, 31 och 34 mil med övernattning på vandrarhem med middag och frukost.
Till start var vi 17 st där de allra flesta var från Stockholm. Starten gick 07.00 och i Hjo var första stämplingen. Det rullade på ganska bra dit. Många pigga ben och förningar på 10-15 minuter var mer regel än undantag. En stor del av den här delsträckan gick längs med Vätterns västra sida. Vätternrundasträckningen men åt andra hållet. En härlig svalkande vind från vättern gjorde gott i det annars soliga och ganska varma vädret. I Hjo blev det Coopfika för de flesta. Efter fikat vände vi av inåt landet och fick nu en fin medvind. I Töreboda, runt 5-6 mil från Hjo visade Magnus Hektor klungan ett kinahak med buffé. Det satt fint. När vi hade käkat klart såg det lite mörkare ut på himlen och det kom också några regnstänk. Resan gick vidare på små fina vägar mot Gullspång där stämpling nummer två var. Emellanåt hittade Hektor en fin växel och tryckte på rätt fint i medvinden med ett och annat grymtande från ledet. Det blev ett snabbstopp på okq8 i Gullspång. Stämplade och klara rullade vi ut på RV26 som vi skulle följa resten av dagen. Inte långt efter så började det också regna en del. Skönt svalkande tyckte jag. Här någonstans hade jag också en svacka kände mig ovanligt svag i benen. Funderade till och med på att släppa klunga här och köra själv. Äh vad fan det är nog bara lite ont om kolhydrater i kroppen. Snabbt i med några deciliter sportdryck och en energikaka. Jag stod över nästa förning och gled direkt åt sidan och la mig sist i ledet. Tio minuter senare var jag med i matchen igen. Några timmar senare var vi i Lesjöfors där vi skulle sova. Eftersom vi alla var rätt blöta satt det riktigt fint med en bastu och dusch. Dag 2 startade kl 07.00. Var lite orolig för hur benen skulle kännas. Men det tog inte så lång tid innan jag fick ett positivt besked. Vi är redo för cykling i dag också var svaret. Första stämplingen var Vansbro. Vägen dit var mycket upp och ner med snabba utförslöpor och långa sega backar. Efter Vansbro var siktet inställt på Falun. Emallanåt fick man en skymt av vackra Dalälven. Väl framme i Falun blev det Pizzabuffé och lite tacos. Mätta och belåtna styrde vi mot Hedemora. Jag kände mig riktigt fräsch trots att det nästan var 25 grader. Efter Hedemora var det rätt backigt, men det gick fint. Väl framme i Fagersta var det ännu en stämpling och lite mackfika. Sedan var det bara spurten kvar på fina nästan bilfria vägar fram till Sala. Tror vi var framme vid vandrarhemmet runt 19. Skönt med en svalkande dusch och lite smaskig mat. Dag 3 startade precis som de föregående dagarna 07.00. Det var Rv70 hela vägen ner till Enköping som gällde. Normalt sett brukar den här vägsträckan vara rätt trafikerad. Så det var tur att vi körde såpass tidigt som vi gjorde. Nu var det få bilar och riktigt trevlig cykling. Efter Enköping var det däremot inte lika kul längre. Då var det Rv55 mot Strängnäs. En hel del trafik på en bitvis smal och en ganska kurvig väg. Ännu en stämpling i Strängnäs och lite fika på Statoil. Sedan cyklade vi vidare mot Katrineholm. Efter några mil började min vänstar hälsena smärta. Vilket gjorde att cyklingen inte var lika njutbar längre. Men med bara 15-20 mil kvar var det bara att bita ihop köra. Några mil innan smäller det till och en punktering var ett faktum. Det hade också regnat ett tag så att stanna för punka när man är dyblöt är inte lika kul som när det är solsken. Den lyckliga vinnaren den här gången var Gunnar från Järvsö. Ett 1 cm stort snitt i däcket var resultatet. Dags för lite randonnémeckande på hög nivå. En ihopvikt 20-lapp och lite silvertejp lagade hålet. I med ny slang och pumpa. Det höll ända in i mål. När vi kom fram till Katrineholm tågade 15 blötdjur in på Macdonalds för lunch. Vore intressant att veta vad övriga matgäster tänkte när de fick syn på oss. Efter lunch hade vi en härlig medvind ända upp till Lindesberg där sista stämplingen var. När vi vara klara för att bege oss från Lindesberg hängde det lite regn i luften och vinden hade mojnat. Någon mil senare så regnade det på rätt bra och vi fick regn på oss sista biten in till Örebro. Med ungefär två mil kvar så blev hemlängtan stor för vissa och det matades på rätt friskt i täten, kände mig fräsch och var inte sen att skarva. Rätt kul att det finns så mycket pulver kvar i benen efter 98 mil. När vi närmade oss Örebro slog vi av på farten, samlade ihop oss och rullade lugnt och fint för slutstämpling, dusch och fika i Örebrocyklisternas klubblokal. Jag är i stort nöjd med min 100-milare. Lite trist att ha en smärtande hälsena i slutet. Mat- och vätskeintag funkade bra och jag hade bara en dip på 100 mil. Hade lite problem att sova på nätterna. Sov kanske 5-6 timmar första natten och 3-4 timmar andra natten. Trots det kände jag mig aldrig sömnig någon gång under cyklingen. Tänkte även passa på att tacka alla medcyklister för trevligt sällskap och arrangören Örebrocyklisterna med Börje i spetsen för ett fint arrangemang. /Mattias