onsdag, december 09, 2009

Misär, misslyckande, not happy!

Det blev inte riktigt som jag tänkt, är sjuk och tycker sååå synd om mig själv. Jag är typ döende, det finns ingen som mår så här dåligt.

Redan en vecka före min träning skulle dra igång fick jag lite ont i halsen. Detta övergick i hosta och nu feber med störd nattsömn. Det har blivit många inställda pass och inte mycket till intervaller, har väl gjort hälften av planerat. Träningen har dock inte varit helt bortkastad, men nu vilar jag helt, även från jobbet, för att bli helt frisk. Förhoppningsvis kan jag köra ungefär som planerat i nästa vecka. Jag har i alla fall kommit iväg på morgnarna för att simma - ett steg i rätt riktning. Det kanske räcker med några småsteg varje vecka istället för ett elefantkliv över en natt.

Jag känner dock att planerad träning och "måsten" inte passar mig så bra. Fast det är kanske en träningssak det med, och ibland behövs en piska för att få saker gjort. Jag har alltid kört på känsla vilket gått ganska bra, och då har det ibland blivit 12 pass på en vecka.

Nu har vi även planerat Mallisresan, hur vi ska cykla och så vidare, Bruschan kanske kan lägga upp kartlänkarna. Ser verkligen fram emot det. På fredag är det bara två veckor kvar :-)


Krya på mig!

Magnus

1 kommentar:

  1. Dig är det syndast om i hela världen. Ebola är jättesegt att bli av med.

    Jag har själv lite för lätt att planera in för mycket träning. Nu har jag istället bokat 5 pass i veckan och allt utanför det är bonus. Det är förståss skillnad om man ska bli bäst i världen på triathlon.
    Krya på dig.
    /J

    SvaraRadera